Vi har nu flyttat till en enkel sal.. ÄNTLIGEN!!

Vi får nu ha Emil för oss själva och vi har legat och myst i sängen flera timmar om dagen nu. Det är så skönt att kunna få göra något normalt mitt i de onormala?

Emil verkar då trivas att få vara själv i rummet tillsammans med oss, inget larmande eller springande som stör honom under natten och man kan kolla på tv eller leka med alla saker som låter när man vill utan att någon annan blir störd!

Men det är väl egentligen det nya som hänt här annars är det som vanligt!
Det verkar iallafall vara fullt ös på barn 4, sköterskorna och läkarna springer som virriga hönor runt runt här.

Så det verkar ha kommit en massa nya barn, antar jag?

Vi bryr oss faktiskt inte så mycket nu eftersom vi får mysa i lugn och ro :)

Imorrn kommer gudmor Marica hit, som vi har längtat! Skulle kunna tro att hon tänker ha en hel dag med Emil imorrn när hon kommer men de gillar nog Emil också! Känner på mig att när man fått komma hem och han blivit lite större så kommer han nog bli fruktansvärt bortskämd av gudmor, mormor, morfar, gammel mormor å gammel morfar också tror jag..

ja, han lär nog bli riktigt bortskämd nu när jag tänker efter ;)

Så vi ska bara mysa i helgen.

Lars åker hem och tapetserar klart så han kommer ikväll, åker imorrn och sedan kommer han tillbaka på söndag för att sova här innan han åker på jobbet på månda morgon!

Förresten så börjar vi faktiskt tycka att de är dax att åka hem snart.. gäller bara att Emil klarar hemrespiratorn dygnet runt och blir stabil i den sen är det nog inte långt kvar..

jag börjar bli skadad av att vara här, jag tar fram grejer som vikarier inte hittar, jag hör på larmen vad det är för larm ( de lär man sig iof väldigt fort ) jag diskuterar respiratorinställningar med läkarna osv.. en sköterska tittade på mig och frågade om jag inte varit här för länge nu..

Jo det har vi, alldeles för länge!

Roligast i sommar måste ha vare föräldrarna jag mötte som svor över att dem hade fått vara här så länge..

jaha svara jag, jag har inte sett er förut och börjar göra iordning för att ta kaffe..

Då säger mamman: " det finns föräldrakaffe där i skåpet "

jag va bara tvungen: " men hur länge ha ni varit här? ja ha aldrig sett er förut och det känns som jag sett alla "

mamman: "2 HELA JÄVLA VECKOR!! ni då? jag har aldrig sett er heller "

Jag: " 5 månader, 6 månader den 29/8 "

mamman: "Oj.."

haha jag vet vars föräldrakaffet står å kom inte hit å gnäll om 2 veckor..

jag vet allas sorg men det känns som ett slag under bältet..

Vi ha kämpat och fått stå ut med en hel rad med saker i flera månader åsså kommer folk å gnäller som åker härifrån efter några veckor för att barnen mår bra.

Roligt för dom, absolut men ja.. det är tungt att vi alltid är dom som är kvar..

Men ja, som sagt jag hoppas på att det inte är länge kvar tills vi får åka hem..

Assistenterna börjar vara klara, vi har varit och haft möte på kommunen om vilka vi är intresserade av och nu ska vi bara vänta på att de får komma på utbildning.

Tack alla som sök!

Nu ska jag springa upp till Emil igen, vi bor ju inte kvar uppe på avdelningen utan nere på anhörigboeendet igen.. jäkla skit men jaja måtte de inte va så länge kvar!