Ibland..
så är livet så förbannat orättvist att det inte går att förstå sig på..
Att vara förälder till ett sjukt barn sätter sina spår, man ser saker och ting från en annan vinkel tror jag. Man tar ingenting förgivet. Man vet hur fort ens verkligenhet kan ändras, hur vardagen ställs på paus för att det är så mycket annat som behöver den tiden just då..
Man vet att vi alla finns på lånad tid men ingen vet hur länge den lånade tiden räcker...
Trots allt vi varit med om, alla gånger det sett riktigt mörkt ut så har man tagit ett djupt andetag och ställt sig upp igen för att stappla framåt.. Man har inget annat val.
Man söker stöd hos människor som förstår, som man slipper förklara för eftersom de redan vet... Man delar sorg, glädje och kämpar sida vid sida och delar det mesta i med och motgångar.. Det var så jag lärde känna en underbar pojke med sin familj.
En pojke som trots sina sjukdomar hade humor utan av dess like. Som älskade bus och hade ett leende som kunde få en att smälta.
Emil och han var på 2 olika nivåer men delade ändå så mycket glädje med varandra. Bus och pyssel i massor!
Vi delade så mycket som var ungefär samma i våra vardagar men ändå så olika. Hans mamma och pappa kom jag nära väldigt snabbt. Speciellt hans mamma, antagligen för att vi var mammor båda 2. Mammor till sjuka barn... Så många gånger vi gråtit med varandra, antingen öga mot öga eller i telefon.. Både av sorg och tacksamhet.. Vi har hjälpts åt med saker som man ibland behöver en knuff för att orka med. Oavsett om det har varit en shoppingtur, tjaffs med myndigheter, egna sjukhus vistelser osv så har vi stått där med varandra.. öga mot öga eller i telefonen.
Nu kan jag helt ärligt säga att denna människa är som en syster för mig, jag kan dela allt med henne. Hon känns lika mycket som en syster till mig som min lillasyster gör och kommer alltid göra..
6 maj 2016, en dag då världen försvann under ens fötter.. Då kroppen är för liten, då man bara vill lägga sig ner och skrika.
En dag som jag ville kasta telefonfan långt åt fanders och vakna upp ur denna fruktansvärda mardröm.
Att höra sin bästa vän berätta de fruktade beskedet i chock, att inte veta vad man skulle säga medan man samtidigt vill säga så mycket men det finns ingenting man kan säga för att det ska kännas bättre..
Man delas i 2 delar, ska jag fara dit eller ska jag avvakta och se när dom behöver en? Hur gör man för att det ska bli rätt när ändå allting är så åt helvete fel?
Smärtan jag känner, är inte en 1000 del av vad hans mamma och pappa känner.. Jag kan bara göra det vi alltid gjort.. funnits för varandra.
6 maj.. dagen då en av världens stora kämpar somnade in för gott.. Himlen fick ännu en vacker ängel, en ängel jag vet gör skillnad. En ängel som får folk att stanna upp i vardagen och vara tacksam över det man har. Lyfta blicken från marken och fortsätta kämpa framåt!
Det finns inget som heter farväl
utan vi säger att vi ses igen!
Vila I Frid Signar
5 mars 2013
Jag hade skrivit en lååååååång uppdatering åt er MEN då tyckte tydligen blogg.se att det skulle försvinna när jag tryckte på publicera..
Vi mår iallafall bra här hemma, jag tänkte att ni iallafall skulle få veta det. Ni är ganska så många som följder vår resa och stöttar oss i vår vardag. Tack så himla mycket!
Jag ska sätta mig ner och skriva den lååånga uppdateringen åt er igen men de får nog bli imorgon då det börjar bli sent nu..
Bjuder iallafall på en bild tills imorgon då uppdateringen kommer!
Sagostund med pappa <3
Tankar till vänner från barn 4
Ännu ett tungt besked har landat hos oss.
En älskad kämpe har idag somnat in efter flera månaders kamp och har återförenas med hennes lillasyster.
Vi va tillsammans rätt så länge på barn 4, våra älskade kämpar delade sal och vi hade mycket roligt tillsammans.
I himlen finns nu 2 tvillingar som varit riktiga kämpar.
Ikväll har vi tänt ljus utanför huset för er skull!
Tankar till vänner från barn 4
Idag går mina tankar till två familjer här på barn 4 som vi lärde känna.
Deras små kämpar somnade in i helgen.
Jag fick ett brev av personalen när vi kom tillbaka efter vår permis.
Tungt brev att läsa då man lärt känna dem, pratat och stöttat varandra.
Man blir återigen påmind om att livet är skört, att man inte ska ta någonting för givet i denna värld.
Den kan vara så fruktansvärt grym denna värld så jag tror inte ens att man kan förstå det.
Tungt slut på denna dag
4 september 2012
September, nu närmar sig hösten med storm steg och ja.. jag kan inte göra annat än att tycka om det!
Nu när Emil har blivit så stabil så kan jag inte låta bli att tänka på vilken total vändning mitt liv har gjort..
jag skulle ha varit färdig sjuksköterska egentligen om ett år men en axel operation ställde till det. Men jag började plugga igen och skulle ha varit färdig 2014 istället.
Sen mitt i allt så kom Emil och nu kommer jag inte alls bli färdig sköterska 2014.. mitt drömyrke blir förflyttat för jag kommer inte kunna plugga medan Emil är sjuk. Han kommer att behöva mig dygnet runt även fast vi har assistenter som hjälper till..
Jag blir ledsen samtidigt som jag känner att det gör ingenting, Emil är den viktigaste just nu men ändå. jag vill ju bli sköterska!!
Jag vet att jag har flera år på mig att börja plugga igen men ja, man vill ju samtidigt inte skjuta upp det för långt heller.
Men ja, det är bara att gilla läget. Vi fick behålla Emil och det är som sagt det viktigaste även om det känns tungt att det vart som det vart..
Nu vill jag bara åka hem och få böja leva som en familj men ska jag vara ärlig så är det nog inte så långt kvar tror jag.
Vi behöver fortfarande 1 assistent nattetid så är det någon där ute som känner sig sugen så kommer en annon att komma ut i Åselenytt till veckan!
Nu ha jag fått skriva av mig lite kort iallafall så jag ska springa upp till lilleman igen å göra iordning han för en promenad i vagnen!
24 maj 2012
Nu sitter jag och Emil inne på rummet, jag sitter vid datorn medan Emil sover som en stock i vagnen..
Ja tyckte att vi skulle byta blöja men Emil blängde på mig och somnade om.. jag tar det som att de är lugnt en stund till på den fronten..
han skulle ju allafall äta strax efter klockan 2 så då blir det byta iallafall så då äre ju ingen fara :)
Sköterskan sa nu att hon tyckte att man skulle skjuta tillbaka hans måltider så första målet på morron är klockan 9..
Hon vill då att vi ska hämta honom efter det målet.. så vi får lära oss att ha honom hel dagar.. ska bli skönt faktiskt men jag längtar verkligen tills han inte behöver cpap befuktaren å 3 L/min me luft.. de bli lite lättare att fara omkring då än vad det är nu.. då kan man ju faktiskt ta en promenad runt sjukhuset också :)
Emils kortisonkur ska börja trappas ut nu, han ska få sin kortison tablett varannan dag nu för att sedan kunna ta bort den helt. Läkaren tror att Emil kommer att klara grimman även efter kortisonet är borta för han har gjort så många framsteg på kort tid nu.. Sedan sa han att det är inte säkert att det är kortisonet som gjort att Emil klarar grimma heller.. tidigare ha kortisonet inte gett någon effekt på Emil så de ska bli spännande å se om det var kortisonet som gjort detta eller om det är Emils egna vilja :)
Men att dom nu ska börja trappa ur kortisonet å att vi ska ha honom hela dagarna gör att jag faktiskt börjar kunna föreställa mig att vi kommer att få åka hem.. även om det tar några månader till så får vi iallafall åka hem!
Jag börjar vara less på att vara instängd här, ja vill ut.. kunna få känna mig som en vanlig mamma med en vanlig familj..!
Men vi kommer som sagt också komma dit.. nångång framöver..
har sutte å gjort lite "forskning" på egen hand för att hitta hjälpmedel åt oss som kanske kan hjälp oss att få "leva lite vanligare.." så nu ha ja en hel radda med förslag. ska ta upp de me läkarn imorrn för att se va dom säger.
Gu va de ska tycka ja är jobbigt som hela tiden sitter och letar saker till vår fördel ;)
Nä nu kallar Emil på mig så de är bäst ja kollar va han vill :)
23 maj 2012
Emil har fortfarande grimma, dygnet runt så vi är riktigt glada! Han klarar det bra, riktigt bra faktiskt med tanke på att han bara för några dagar sedan hade ett högt tryck och flöde i cpapen!
Man kan ju inte bli annat än stolt över vår lille son!
Han har också fått börja vara med oss ute på familjerummet å vilken skillnad det är! Att få ha honom hela tiden i närheten av en, kunna ta upp honom då han blir ledsen osv.. helt underbart!
Han har fortfarande cpap-luftfuktaren då läkarna tror att extra fuktigluft ska vara bra för Emils lungor så när vi installerat oss på rummet så är vi fast där, vi kan inte gå ut på en promenad än men jag tror inte att det är långt borta om han fortsätter i den här takten!
Annars händer det inte så mycket just nu, han äter och mår så vi njuter bara av dagarna!
Nä nu ska ja stöka bort från lunchen å sedan hämta in lilleman!
20 maj 2012
Jag och Lars har som sagt varit hemma i helgen, var riktigt skönt och jag kunde verkligen slappna av fast några samtal till barn 4 vart det ju så klart!
Vi grillade, såg film, hade besök, for och hälsade på folk, jag kramades me min och mamma å pappas katt så klart.. de är ett måste då man kommer hem :) å sedan hade vi det bara mysigt! Det behövdes även om jag inte riktigt trodde att de skulle behövas så mycket.
Men första milen från Umeå då vi åkte hemåt va tunga.. ja va riktigt nära på att be Lars åka tillbaka och släppa av mig men jag klarade de! Riktigt stolt över mig själv faktikst!
Emil fick ta bort cpapen i fredags! Sedan dess har han varit utan, inte ens cpap på natten! Vi är så otroligt stolta över vår lilla kille! Han klarar det riktigt bra, bättre än va vi trott att han skulle göra men det återstår och se hur det går när kortisonet är utsatt och han inte får det längre..
Läkarna vet ju som sagt inte om det är kortisonet som gjort att han gjort detta mega kliv eller om han bara bestämde sig för att nu räcker det!
Han äter riktigt bra ur nappflaskan också, minst 30 ml varje gång och resten får han i sonden.. men det är en bra början och oftast behöver han inte så mycket mer syrgas under maten heller = kanon bra!
Han är även såå himla nyfiken just nu, han satt i min famn i 1 timme och bara kollade runt, inte hade han tänkt sova heller.. de finns ju så mycket att titta på!
Ska ta och sova nu så jag tar mig upp imorrn men ja bjuder på lite bilder!
3 maj 2012
ännu en natt som verkar bli en sömnlös sådan.. jag ha insett att jag sover allt sämre på nätterna.. oftast somnar jag inte förän 4-5 på morron sidan och sedan upp senast 9 för att ge Emil mat kl 10.. jag är orolig, tänk om någonting händer.. tänk om Emil blir dålig..
Läkarna kan ju inte garantera någonting och det tär på mig.. jag hatar att inte veta eller kunna påverka såna här saker..!
Jag har hela tiden folk omkring mig men ändå känner jag mig så sjukligt ensam.. hur konstigt det än låter så känns det verkligen som så..
Ibland när jag är orolig så funderar jag på om jag ska gå upp på avdelningen och titta till Emil, kanske pussa lite på honom för att sedan gå ner och lägga mig igen.. MEN jag vet att kommer jag upp på natten för att titta till honom och det är matning eller att han är vaken så kommer jag inte gå ner och lägga mig igen.. jag kommer att stanna hos honom..
jag ha därför sagt till mig själv att jag ska säga godnatt till Emil där vid halv tolv, tolv och sedan låta honom sova och att personalen får ta hand om honom.. men det känns så fel..
Jag vill ha honom hos mig, veta att om han vaknar och är ledsen så kan jag ta upp honom och hålla om honom tills han somnar igen..
helt sjukt va detta tär på en..
Sköterskorna vill att jag ska åka hem men jag vågar faktiskt inte..
fatta att komma hem till ett hus där allt är gjort iordning för att Emil ska komma hem men han är inte med..
jag är rädd för att det kommer bli för jobbigt!
Jag tror så klart att Emil kommer att klara det här och att han kommer få komma hem med oss om några månader! Han är stakt, det vet jag!
men rädslan kommer nog alltid finnas där, åtminstone tills vi kommer hem!
Allt känns bara så orättvist just nu..
Ny kategori..
Ha gjort en ny kategori "Emil" där alla inlägg om Emil hamnar.. lite lättare att hitta för er som vill följa vår resa på vägen hem!
Vore också spännande att veta vilka som följer min blogg så lämna gärna en kommentar om vem ni är! Vore roligt att se då jag har över 35 st läsare varje dag :)
29 februari 2012
skottårsdagen..
Somnade kl 22 igår tro ja den var, helt av utmattning.. denna dag hade inte alls varit som jag tänkt mig.. inte måndagen heller för den delen..
Marica och jag skulle ha en mysvecka med bara slöande och mys och sedan vänder allt på loppet av 1,5 timme?
Så denna vecka lär man ju inte glömma i första taget direkt..
Men ja, ibland händer det saker som man inte kan rå över och jag antar att detta är just en av dessa saker..
Återkommer lite längre fram om va ja pratar om då jag inte vill lägga ut någonting för tidigt samtidigt som jag måste få ventilera mig lite..
Har folk som jag kan vända mig åt men ni vet kanske hur skönt det är att bara sitta och skriva ner det som kommer upp i skallen utan att behöva tänka speciellt mycket eller få fram vettiga ord för det...?
Men just nu känns allt skrämmande, förvirrande och framför allt.. alla dessa frågor och funderingar..
Nä ska göra ett tappert försök att somna om igen, klockan är ju trots allt bara 04 på morron..!
Over and out....!
Vecka 30 ( 29+0 )
Barnet
Barnet växer och växer. Nu börjar proportionerna likna ett nyfött barn. Hjärnan växer och veckar ihop sig mer och mer. Nu är det trångt därinne, men barnet kan fortfarande slå kullerbyttor och röra sig ganska fritt. Många mammor säger att om barnet rörde sig mycket i magen är det aktivt även utanför.
Vikt 1 600 gram.
Mamma
Nu har tre fjärdedelar gått av din graviditet, bara tio veckor kvar. Det kan vara bra att fundera lite över hur det kommer att bli när barnet kommit ut. Passa på att göra sånt som du gissar att du inte hinner sedan. Gå på bio, fika med en kompis, gå till tandläkaren eller frisören. Barnets tyngd kan göra det svårt att hålla balansen. Försök tänka på hållningen så att du inte får belastningsskador. Försök att äta allsidig och nyttig mat, det påverkar mer än du tror och du kan må mycket bättre.
Over and out....!
23 februari 2012
igår kväll kom vi hem från stockholm, 2 dagar vart vi där och jag hade tur.. ja slapp sova på sjukhuset utan fick sova hos pehr tillsammans med Lars för att sedan åka tillbaka dan efter innan flyget gick hem!
Dom satte iallafall dränet den här gången så nu har vårt lilla pyre en slang i bröstkorgen..
att sätta dit slangen va faktiskt värre än att tömma pyrets bröstkorg på vätska.. de kändes som dem slet i ryckte i alla muskler i hela magen och det kändes bara fruktansvärt..
dessutom gjorde det inte bättre att läkarn som var med vår vanliga läkare ( dem måste vara 2 för att sätta ett drän ) han var överläkare och borde egentligen enligt min mening sitta vid ett skrivbord och inte göra mer än att lära ut.. nu kanske ja låter elakt men mig höll han på skrämma ihjäl..
jag ligger där ( allt sker utan bedövning naturligtvis ) på rygg och är inbäddad i sterila dukar och dom har tvättat magen med sprit för att det ska vara riktigt rent..
Först går dom in med 1 nål för att behöva pyret, vilket inte är de lättaste eftersom varje gång man sticker ett barn i magen så finns en stor risk för att dem "flyter" undan eftersom dem ligger i vatten så de få lirka ganska bra med nålen för att få det att fungera..
Redan här börjar läkaren skrämma mig ordentligt genom att vara stressad och låta som att han inte har någon susning om vad han håller på med..
Han tog fel nålar, höll på ge fel bedövning osv så Sverker ( vår läkare på karolinska ) fick hela tiden tala om för han va han skulle göra eller rätta till honom..
För den med sjukhusskräck är de absolut ingenting som man vill vara med om.. det var inte långt ifrån att jag skulle resa mig upp och springa därifrån..
Sedan tog dom en tjockare nål där dränet låg och gick in i bröstkorgen..
3 stick fick jag totalt varje gång så nu har jag fått 7 stick i magen ner i livmodern om man räknar med fostervattensprovet också..
inte konstigt att min mage är svullen å är öm som bara den..
Nu får vi bara hoppas på att dräner inte blir tätt utan fungerar som det ska så pyret får vara så länge i magen som möjligt..!
Det blir fortsatta kontroller i umeå nu framöver och sedan får vi se vad som händer..
läkaren i karolinska tycker att de ska bli ett planerat snitt för oss, för dem är osäker på hur mycket vårt pyre klarar av i "press" vid en vanlig förlossnig.. Men ja vill verkligen inte ha snitt.. de är min absoluta mardröm så jag hoppas på att pyret ska reda upp allt som har med denna vätska och göra så umeå anser att han är tillräckligt " säker " för att genom gå en vanlig förlossning. naturligtvis så tar jag kejsarsnitt om det är så att dom tycker att det är bäst för pyrets hälsa, då finns det ingenting att diskutera om men tills något är bestämt så håller jag tummarna!
men fram tills dess så ha ja fått strikta regler av läkaren i umeå att bara ta det lugnt..
inga tunga lyft, inga ansträgningar och vila minst 2 gånger om dan i minst 30 min.. jösses säger jag bara.. när ska ja hinna göra nån nytta?!
bara att gilla läget!
Nu ha ja uppdaterat er lite, blev kort och kanske lite grötigt men ja ha inte riktigt hunne smälta allt själv än så kan bero på de...
Over and out....!
Sen är ja så förbannat less på att DU
ska lägga dig i saker som du inte har att göra med!
Låt mig sköta mitt och ta hand om ditt egna
jävla liv för du är ingen jävla expert
som du försöker framstå dig själv
som.. 2 ord räcker..
FUCK OFF!!!
19 februari 2012
Idag är det min och Lars årsdag! 1 år sedan vi vart tillsammans och ja.. de ha hänt en hel del under 1 år...
- Vi vart tillsammans
- Vi flyttade ihop i hus
- Nu ska vi bli föräldrar
Men jag trivs och ångrar ingenting å de ä ju hövvesaken :)
Annars så händer det inte så mycket för oss just nu, vi njuter av vår dag och sedan i eftermiddag så ska jag börja packa väskan eftersom vi åker till Umeå imorrn..
Ja hoppas verkligen inte att det blive mer vätska för pyret.. ja hoppas att den ska ha försvunnit även om jag vet att det är väldigt liten chans att den skulle ha gjort det..
Men jag vill verkligen inte ( om man nu kan säga så, jag gör det ju för pyrets skull men jag hade helst sluppit och han inte skulle behöva ha denna vätska så klart.. ) åka till stockholm igen... det tog så himla mycket på krafterna förra gången och jag var riktigt slut på då vi kom hem igen..
Denna gång känns det som risken är större att vi blir kvar och har jag då otur så får inte Lars stanna med mig utan att han måste sova hos Pehr under tiden vi är i stockholm..
Med tanke på hur lätt jag har för att stressa upp mig och få lite små panik då jag är inom sjukhusets väggar så hoppas jag verkligen att om vi ska stanna kvar att han får stanna med mig så jag kanske kan hålla mig lite lugnare och lite tryggare...
Men jag håller tummarna att det kommer gå bra och jag hoppas ni också gör det.. känns som vi behöver all tur vi bara kan få just nu!
Blir så himla besviken på mig själv också för nu ska jag ju läsa biomedicin med sköterskeprogrammet i lycksele för att komma in i deras studiesätt och sedan ska jag skriva anatomin så jag vet att jag behöver lägga mycket fokus på pluggningen nu och jag känner mig motiverad och har verkligen längtat efter att få börja plugga igen men trots det så inser jag att allt som är runt pyret får mig att tappa fokuset på pluggningen..
jag läser och försöker men det känns som att ingenting går in..
jag återgår bara till mina funderingar och tankar kring pyret..
Blir så arg för jag vet att jag måste fokusera och plugga men det går inte alls som jag tänkt..
Men jag får kämpa på och se hur det går.. ja får väl försöka tänka på att det faktiskt inte riktigt är så enkelt just nu med allt som händer och ta det som det kommer.. fast det inte är de lättaste!
Skickar även en hel drös me styrke kramar till min vän Emma som kraschade under en tävling i helgen och ligger på sjukhus med trasigt bäcken! Hon operaras idag så jag håller tummar och tår att det ska gå bra! Kämpa på bruden, du är stark så du kommer fixa de här!
Nu ska jag ta och slänga omkull mig i soffan en stund och glo på tvn!
Over and out...!
....
kontrollen i umeå gick inte som vi hoppats..
vätskan har kommit tillbaka så vi måste tillbaka till umeå på måndag för kontroll igen och ev åka ner till stockholm igen för tappning av bröstkorgen..
Pyret mår fortfarande bra, han sparkar å har alla flöden bra men just den där vätskan..
proverna hade då kommit på vätskan och det fanns absolut ingenting i den.. alltså bara ren vätska..
läkarna hade åtminstone trott att dom skulle hitta några celler som dom kunde kolla i vätskan men icket..
så nu står vi här igen, utan svar och en hel drös me frågor och funderingar..
just nu kan det inte kännas mer orättvist, skrämmande och rent sagt åt helvete..
jag hade ju hoppats på att det skulle vara bra nu och att man skulle slippa oroa sig!
Känns som man kommer sova oroligt och dåligt inatt.. ja håller bara tummarna att dom ska komma underfunn me va de ä så vi kanske kan behandla eller åtminstone veta någonting..
nu blir det helt enkelt så att man får ta en dag i taget!
Over and out.....!
16 februari 2012
Usch så värdelöst jag sovit inatt, jag har legat på hel spänn hela natten..
det började med att jag gick och la mig då det small från garaget, tänkte att de är nog veden som pappa hjälpte mig att bära in som börjar bli varm eller nått..
men va tvungen efter en stund att kliva upp för att gå på toa och då ser jag att det står en bil på vår infart uppe vid vägen.. Fick tvär panik eftersom vi haft på hälsningar förut av en bil som stått vid infarten och det var då jag vaknade av att larmet gick på bmw:n och 2 stycken sprang mot bilen som stod på infarten.. bilen hade då ingen reg plåt bak..
Iaf så gick ja in i tv rummet och tände lampan i taket, då backade bilen ut från infarten och for :/ usch varför är Lars aldrig hemma då de bli nå sånt här läskigt?!
Slog igång tvn och lät den gå hela natten bara för att det skulle se ut som någon var vaken iaf om det skulle vara så att det var en bil som var ute och spanar..
Kan ju som sagt vara någon som bara stannat till också men som sagt, jag litar inte riktigt på att det skulle vara de då vi haft på hälsning förut..
Bara att hålla alla dörrar låsta å alla grejer inlåsta nu framöver igen!
Men iaf så blir det inte mycket till sovmorron idag då jag ska med bussen till Umeå kl 11. Kontroll för pyret igen efter att dom tappat hans bröstkorg på vätska!
Jag hoppas verkligen att det inte har kommit mer vätska utan att han kanske orkar ta hand om vätskan själv och ta bort den ( om det skulle fortsätta att komma vätska! )
Förhoppningsvis har lugnorna också väcklat ut sig då dem hade blivit ihop tryckta av all vätska då vi var i stockholm...
Det som känns mest spännande idag är att vi ev får svar på provet karolinska tog på vätskan.. jag hoppas den ger " goda " resultat så man kanske känner sig lite lugnare.. så ni få hålla tummarna allt vad ni kan idag att svaret kommit till umeå!
Kanske ska man ta å leta fram nå mys-kläder idag, har sneglat på onepiece:n men kan bli krångligt då man ska göra ultraljud..!
vill ha någonting bekvämt då jag ska åka buss, pyret är inte så förtjust över att någonting sitter åt på magen.. antagligen så blir det inte lika lätt att röra sig..
Stackars Lars, är aldrig " finare " klädd längre men han få stå ut helt enkelt ;)
Nä nu ska jag ta och göra mig iordning, tove kommer och hämtar mig innan 11 så jag ska ha fikat och gjort mig klar innan dess!
Ha en bra dag!
Over and out....!
15 februari 2012
Onsdag, vaknade imorse och hade riktigt ont i ryggen.. klev upp å fikade, gjorde upp eld i pannan så jag kan duscha och sedan la jag mig igen för att läsa lite och låta ryggen vila.. MEN ja skattade lite lätt för mig själv då jag skulle ta mig upp från sängen igen för de höll verkligen inte på att gå!
Ja hade behövt en lyft alltså för de nog den största utmaningen jag haft på länge..!
Så nu hoppas jag att en varm dusch ska hjälpa till att lätta smärtan i ryggen lite så jag inte behöver gå som en 90 åring resten av dagen :p haha!
Nu börjar det verkligen kännas att jag har dåliga leder redan, jag börjar på att ha mycket värk och att åka bil är ibland värsta mardrömmen..
Allt värker och det känns som någon ska riva sönder hela mig i bitar.. Men jag tvivlar inte på att det är värt det men det är såna här dagar som jag saknar mina värktabletter för då kunde man ju klara av lite mer..
Men jag tror min kropp mår så mycket bättre då den fått vara utan värktabletterna i flera månader nu och jag hoppas på att jag ska klara mig utan dom senare också men ja.. nu äre ju extra mycket tryck på kroppen också så jag tror detta kommer att lösa sig senare :)
Men lars brukar vara snäll med mig då han är hemma för då får ja massage å de tackar man ju inte nej till ;)
Annars så är de full fart på pyret, igår kväll hade han karateträning hur länge som helst och varje gång jag somnade till så visade han minsann att de inte va läge att sova...! han börjar bli stark den lilla krabaten!
27 veckor och 3 dagar gammal är han ju nu, graviditeten är ju 28 veckor men pyret är 27 :)
Läskigt att vi faktiskt börjar närma oss 30 veckor.. det innebär att det inte alls är många veckor kvar innan han är beräknad!
Vi har gått 193 dagar av 280 så det minskar kraftig och det innebär att det bara är 87 dagar kvar tills beräknat datum.. jösses säger jag bara, nu rusar tiden verkligen iväg och ja tvivlar på att jag kommer hinna med riktigt :P
Men så äre, nu ska ta och duscha. ta fram ryggsäcken så jag kan packa lite grejer inför att åka till Umeå imorrn och sedan dra mig ner på dagis för att städa i 2 timmar! ska bli skönt att komma ut ett tag :)
Over and out....!
Vecka 28 ( 27+2 )
Barnet
Nu har barnet stora chanser att överleva om det skulle komma. Barnet har ökat i vikt cirka tio gånger de senaste elva veckorna.
Barnet kan fortfarande vända sig ett tag till. De flesta barn brukar sedan lägga sig tillrätta med huvudet nedåt i födelsekanalen fast en del lägger sig istället på sidan eller med stjärten nedåt. Då kan man försöka vända barnet när det är ca 1 månad kvar till förlossningen. Hjärnan börjar forma de olika vecken. Hittills har den varit ganska slät.
Vikt 1 200 gram.
Mamma
Nu börjar tredje trimestern, den sista tredjedelen av graviditeten. Brösten kan börja läcka mjölk. Du kan ha ökat åtta till elva kilo eller mer. En del kvinnor kan känna sig stora och tunga och ha svårt att röra sig obehindrat. Känsloyttringar och reaktioner kan åter bli starka som i första trimestern.
Pappa/partner
Det kan börja bli tungt för din partner nu. Hon kan känna sig både otymplig och oattraktiv. Tänk på att det kan vara viktigt för henne att få höra vad hon betyder för dig och vad fantastiskt det är att ni ska bli föräldrar.
Hos barnmorskan/kontroller
I vecka 29 är det dags att besöka barnmorskan igen. Om du tycker besöken varit glesa hittills kommer de att ske oftare nu. Har du fött barn utan komplikationer förut räcker det om du kommer lite mer sällan framöver jämfört med förstföderskor.
Även den här gången kontrollerar barnmorskan hur livmodern och barnet växer. Med ett speciellt måttband mäter hon avståndet mellan blygdbenet och livmoderns överkant. Sedan skrivs värdet in på en kurva för att följa utvecklingen.
Barnmorskan kontrollerar också ditt blodtryck och ibland tar hon ett extraurinprov, blodvärde och/eller blodsocker. Din partner är såklart alltid välkommen att följa med. Säkert får ni lyssna på barnets hjärta genom en ultraljudsförstärkare.
Om din blodgrupp är Rh-negativ har du säkert fått reda på om ditt barn är Rh-negativt eller positivt. Bär du på ett Rh-positivt barn blir du nu erbjuden en spruta med Anti-D för att förebygga immunisering. Bär du på ett Rh-negativt barn föreligger det ingen risk för immunisering och någon förebyggande behandling eller ytterligare provtagning under graviditeten behövs inte.
14 februari 2012
gösses vilken natt detta har varit.. jag har drömt så mycket konstiga drömmer så jag förstår inte riktigt själv vars ifrån dom kommer...
drömde bland annat att jag vaknade och huset stod upp å ner så att när jag skulle koka te vatten så fick jag hålla ett lock över kastrullen för att vattnet inte skulle åka ur..?
ja som sagt, inte riktigt normala drömmar!
Annars ha det inte hänt så mycket nytt faktiskt.. det är en jäkla fart på pyret på kvällarna, gärna då jag går å lägger mig för att sova. Lill chefen ska minsann visa vem det är som bestämmer när det är dax att sova!
Sedan när jag pratar med lars så brukar jag använda högtalar funktionen på mobilen, har lars varit borta ett tag så brukar pyret börja sparka som bara den då jag her på högtalaren då jag pratar med lars! haha riktigt fränt!
Sen när Lars är hemma på helgerna så kan han vara lugn och ja, inte gör amer fyr för sig än vanligt så antagligen kommer de bli en pappas pojk..!
Idag ska jag faktiskt vara riktigt duktig och göra chilicorncarne.. så att vi kan frysa in och ha hemma som matlådor! Var på ica då dem hade 5 burkar med vita bönor för 20 kr så då passar man på!
Ska ta och skriva in en överklagan också till csn då jag vart nekad studiemedel eftersom jag tog studieuppehåll mitt i en termin och att jag inte kommer hinna plugga så länge innan jag måste ta studieuppehåll igen då pyret kommer men hallå?! jag var ju som tvungen å ta studieuppehållet mitt i terminen eftersom jag annars skulle haft praktik..
hur hade dom tänkt att det skulle gå?!
blir så less så det finns inte.. men överklaga ska jag!
Nä nu ska ja gå å kolla om de finns varmvatten så jag kan ta mig en dusch!
Over and out...!
11 februari 2012
uppdaterar lite kort om hur det gick för oss i stockholm.. Lång historia kort..
Tack och lov så kom vi hem utan drän på pyret, läkarn ville inte sätta något drän än för han menade på att de va större risker än att helt enkelt bara gå in och dra ut vätskan ur bröstkorgen och ev göra de 2 gånger istället för att sätta dränet..
tacksamt gick vi med på det eftersom att ju mindre risker desto bättre...
så dom stack ner en nål i magen på mig för att bedöva pyret och den kändes ju ingenting, va ju precis som fostervattensprovet som jag tog utan bedövning..
Sedan så när dom skulle dra ur vätskan så tog dom fram en större nål ( jag trodde dom va lika stor men lars berätta i efterhand att den var mycket större som dom drog ur vätskan med.. ) men jag som har sån läkarskräck försökte ju mer bara koncentrera mig på att inte svimma än något annat just då :P haha
så ja diskuterade inte så mkt med läkarn när han ville lägga en lokalbedövning på mig där han skulle använda den större nålen och ja tänkte bara att de va mest bara onödigt, ja vill ju ha så lite som möjligt då ja ä livrädd för allt som dom ska göra på mig.. inte smärtan eller så jag är rädd för utan människorna å miljön kan man väl säga.. dom kommer helt enkelt för nära inpå mig och det gillar jag inte!
Iaf så la dom bedövningen och sedan stack dom mig igen, genom pyrets bröstkorg och sedan så drog dom ur 75 mil vätska från pyrets bröstkorg.. låter egentligen inte så mycket men om man tänker på den lilla kroppen och detta fanns då bara i bröstkorgen.. då är det ganska mycket.
Läkarn vart då iaf nöjd och tyckte att ultraljudsbilden så mycket bättre ut nu i bröstkorgen så det kändes skönt!
Efteråt fick vi åka ner på specialist mödravården och ligga på observation på ctg bevakning och dom sa att hjärtljuden kunde vara låga och åka lite upp å ner eftersom han varit bedövad. på pyret låg hjärtljuden strax över 130 så lägre än vanligt vare ju men inte farligt eller så.
halv timme senare vare som att han piggnade till och vart flyg förbannad! Hjärtljuden sköt upp i 153 och han sparkade så de va de jävligaste.. tro magen hoppa 2 cm högre upp då han gav mig en spark så då var han arg!
Sedan så flyttade han på sig hela tiden så dom fick inte ctg apparaten att registrera hjärtljuden så tillslut gav dom upp!
Men dom va överens om att de är en livlig och stark krabat vi har :)
Nu ska vi fortsätta gå på koller i Umeå för att se om vätskan nu kommer försvinna helt eller om den kommer att komma tillbaka.
Kommer den tillbaka kommer vi behöva åka ner en gång till för att tömma på vätska och ev överväga att plocka ut pyret tidigare för att sätta in behandling mot vätskan då det som jag fattar det är mindre riskfyllt än att sätta ett drän?
Sen om ja fatta rätt är ju en annan sak men de är bara att låta läkarna bestämma det som har kunskapen om det hela...
Så nu sitter jag här med 3 sår efter nålarna på magen, öm som bara den och en krabat som det är full fart på!
Men det tackar vi för eftersom att de är ett tecken på att han mår bra :)
Nu ska ja lägga mig i soffan och slå på Ruffrider 7! Yeah skoterfilms mys!
Over and out...!
