17 maj 2012

Emil har svarat bra på sin kortison behandling som han fått.. max 30 % syrgas och saturation på 90-95.. perfekt!

Fast man kan ju inte låta bli att undra hur det kommer se ut då hans behandling är över.. kommer de fortsätta att vara lågt eller kommer det att öka igen?

Iallafall så äre tänkt att kortisonet ska hjälpa Emil att utveckla lungorna liiite till men om det fungerade som läkarna tänkt eller om det bara var en stunds förbättring får vi veta till veckan. så klart hoppas vi på en förbättring!

Fick se lungröntgenbilden som man tog för 9 dagar sedan, den ser faktiskt i mina ögon lite bättre ut.. lungan ser som lite större ut på ena sidan där den annars har varit väldigt tät och liten.. Weeeei! Fast mer än så kunde ja ju så klart inte se men det känns bättre.. dock tyckte jag att det såg ut som att dränet som han fortfarande har i bröstkorgen har flyttat sig lite.. om så är fallet eller om det är för att Emil har växt vet jag inte. jag hoppas dock inte att det har flyttat sig för då kan operationen jag så länge varit rädd för vara nära..

Läkarna har förklarat att om dränet börjar vandra i kroppen så kan det försöka ta sig ut via magen eller tarmarna och de vill vi ju så klart inte.. vore som sagt obra..

Han har ätit i nappflaska idag också, 3 gånger!! 45 ml åt han och tyckte det var super gott! Mamma å pappas duktiga kille som lyckades hålla saturationen bra samtidigt som han käkade! Stort framsteg alltså!

Han har också varit hungrig mest hela dan, läkaren vill inte höja maten då näringsvärdet ser bra ut då dem räknar.. sköterskorna brukar dock inte vara omöjliga på att hämta in lite extra mat! Idag åt Emil i ett mål 70ml.. men då somnade han som en stock efteråt också ;)

Annars händer det inte så mycket just nu, Emil kämpar på och vi försöker bara finnas där så mycket vi kan..

Men för att göra er lite häpna så har jag bestämt mig för att testa att åka hem imorrn.. jag har alltså efter 12 hela veckor bestämt mig för att göra ett tappert försök att låta sköterskorna ta hand om Emil medan både jag och Lars åker hem..

Sköterskorna har tjatat på mig i flera veckor att jag ska åka hem och samla krafter, jag kommer behöva dem säger dom för våran resa här beräknas bli läääänge..

Igår kände jag att okej, Emil har låg syrgas = mycke marginaler om någonting skulle hända och de innebär att jag hinner hit..

Har redan nu lite ångest och skuldkänslor.. vilken mamma lämnar sina barn och åker?! men jag försöker tänka på sköterskornas ord " detta är ingen normal situation, ni har fått kämpa från det att Emil va i magen tills nu och kommer få fortsätta tills ett bra tag efter att ni kommit hem. Ni är här nästan alla timmar ni är vakna så ni måste få komma bort och leva ett liv tillsammans "

Inte för att de ha blivit något lättare men ja.. jag får göra ett gott försök helt enkelt.. orkar jag inte är det bara att åka tillbaka!

Jag är dock livrädd för att åka hem, va ska folk tro egentligen? Ibland när man hör " ryktesvägen " så verkar folk fortfarande tro att det är mitt fel att detta hände oss.. just för att jag var me i skoterolyckan under graviditeten..

Jag försöker att inte ta åt mig för att alla läkare vi pratat med säger att det har ingenting med olyckan att göra. Finns inte en chans säger läkarna men att vissa tydligen tror det tar så hårt på mig.. om de tror att de är mitt fel. va ska de då tro att jag är för mamma som först ställer till med allt de här och sedan lämnar Emil och åker hem..

Nu kanske det inte är så att folk letar fel i mig som gjort detta eller så för alla vet ju hur rykten funkar..

Men för mig som redan har dålig samvete över allt detta, som ständigt letar saker och ting som jag kanske gjorde fel osv tar det på.. de behövs inte alls mycket för att jag ska få ett slag i magen och bli gråtfärdig..

Även om det kanske inte är menat på, vänder jag det mot mig.. dålig egenskap men så funkar jag..

Nu ska jag upp om 4 timmar för att ge Emil mat så jag får mysa med honom lite grann innan vi åker så de är bäst jag försöker sova..

Smaskens!!

Haklappen från Lisa & Denise klär mig verkligen!

Dom har väldigt bra klädsmak! Tack åter igen :)

En paus i maten för att kika

va mamma håller på med

Sköterskorna har så rätt, ni behöver lite egen tid och få komma hem och vila upp er lite och samla ihop de krafter som behövs, än fast det känns tungt att lämna er lilla kille, men som du skrev i ett annat inlägg (ni kan inte få bättre barnvakter) Kan bara tänka mig in i hur du känner när det går massa rykten som inte är sanna, men vissa har inget liv och lägger energi på att snacka massa skit istället för att ta tag i sina egna problem (så har det alltid varit och kommer så att förbli). Ni är så starka och man beundrar er!

åå vilken härlig läsning! försök njuta!! skit i vad andra tror och tycker (det är svårt, jag vet) men du är en kanon-mamma och Emil hade aldrig kunnat få en bättre en! Kram