vad händer för oss just nu?

ja egentligen ingenting speciellt. Vi håller på att inskola assistenerna som vi ska ha hemma och ja, det går faktiskt bra.

Man blir bara helt slut på i skallen då man ska förklara allt man gör, hur man gör och varför man gör det.

Allting sker ju på rutin för min del så det blir lite kämpigt att försöka förklara men jag gör så gott jag kan.

Emil har fortsatt att vara stabil och han är glad och nyfiken. han sover allt kortare stunder på dagen för att sova hela natten. fast sovit hela nätterna har han ju gjort länge.. 

Snacka om snäll liten kille vi har fått. han är hur nöjd som helst och väldigt myssjuk av och till. Inget man klagar över alltså :)

Emil väger nu 5,8 kg... jösses! Min lilla lilla kille på 1640g som minst har nu blivit en JÄTTEBEBIS som vi kallar de "normal" födda barnen här på barn 4..

Helt fantastiskt att se faktiskt!

Dagen med stort D börjar kännas att de närmar sig.. fatta att vi faktiskt kommer att få åka hem..

Dagen vi väntat på i över 7 månader.. Exakt hur länge det är kvar vet jag inte, vi väntar på att assistenterna ska vara färdig inskolade och sedan att läkarna ger klartecken på att han är färdigvårdad..

Men jag tror inte att det är långt kvar om man ska gå på min känsla. Läkarna har inte gjort så mycket på Emils inställningar på respiratorn eller så och det är ju ett bra tecken. 

Jag hoppas att Emils ansvariga läkare kommer tillbaka snart så vi kan få lite mer information om hur planen är nu med allt det här. 

Vad ska vi göra när vi kommer hem osv..

Ah som sagt känslan är helt sjuk.. hemgång.. utskrivning.. ja ni hör ju bara på orden att de vattnas i munnen! ;)

Nu vet vi ju att allt kan hända och hur fort det kan vända men jag tänker gotta mig i tanken för det behövs för att man ska orka varje dag på detta ställe!

Har egentligen inte så mycket mer att berätta så jag bjuder på lite bilder istället!