Emils andra jul har vi firat idag. Vi firade den hemma hos mina föräldrar tillsammans med min mormor och morfar samt syster.

Vi har haft en super mysig dag med sparkåkning, första gången för Emil och han gillade det skarpt! Inte för att jag egentligen är så förvånad eftersom han gillar allt som innehåller fart och lite äventyr :)

Ju fortare moster sparkade destomer njöt Emil :)

Vi fick en massa god mat och en massa paket, Emil mest så klart. Massa leksaker så han har det han gör imorgon med att leka med allt!

Tack till alla som gav oss alla julklappar :)

 

Annars händer det inte så mycket för oss just nu, precis som många säkert förstått med min frånvaro på bloggen!

Emil har varit sjuk för första gången, det började med en förkylning som vi fick åka in för. ställa upp respen igen och hålla koll på honom. vi fick åka hem och på natten vart han dålig igen så vi fick åka tillbaka och då hittade man två baciller i lungorna. de hette nå långt och konstigt så dessa namn kommer jag inte ihåg just i skrivandets stund men dessa två baciller satte sig så klart i lungorna.

Han fick antibiotika intravenöst för att bacillerna skulle försvinna och sedan fick vi ligga inne medan man väntade på att dem skulle försvinna.

1 månad på NUS vart det, jag va lagomt less och längtade hem till multum! Det måste jag säga va en fördel men att ligga på 4an. man hade inte känt på hur det va att vara hemma med Emil. Nu vet man ju hur skönt det är att vara hemma så då vill man ju bara hem så fort man kommer dit :)

Lite roligt va det dock att jag fick rum 3 på anhörigvåningen, samma rum som vi bodde i medan vi låg inne på 4an.

Konstigt nog kändes det som att jag kom hem igen?

Wierd, jag vet!

 

Måste ändå säga att vi hade tur att vi åkte in när vi åkte in för hade dessa baciller börjar "gro" så hade vi kanske behövt åka iväg till Astrid Lindgrens i Stockholm för att vara nära ecmo. så antagligen eller rättare sagt de va nog riktigt elaka baciller!

Tack och lov fick antibiotikan bort bacillerna och Emil får nu får Emil antibiotika via knappen varje dag i förebyggande syfte så vi kanske slipper få dessa baciller igen!

 

Måste lägga ett särskilt tack till andningsenheten och vår ansvariga sköterska och läkare där som ställer upp för oss i vått och torrt!

De har alltid funnits tillgängliga för oss då vi behövt dom, oavsett om det varit helg eller  vardag. Lediga eller i tjänst.

De är dessa människor som gör att vi känner oss så trygga med att vara hemma med Emil och vården runt honom.  Tack, ni är ovärdeliga!

 

 

 Emil fick följa med till garaget och där trivdes han som fisken i vattnet