Charlotte Svensson -

3 maj 2012

ännu en natt som verkar bli en sömnlös sådan.. jag ha insett att jag sover allt sämre på nätterna.. oftast somnar jag inte förän 4-5 på morron sidan och sedan upp senast 9 för att ge Emil mat kl 10.. jag är orolig, tänk om någonting händer.. tänk om Emil blir dålig..

Läkarna kan ju inte garantera någonting och det tär på mig.. jag hatar att inte veta eller kunna påverka såna här saker..!

Jag har hela tiden folk omkring mig men ändå känner jag mig så sjukligt ensam.. hur konstigt det än låter så känns det verkligen som så..

Ibland när jag är orolig så funderar jag på om jag ska gå upp på avdelningen och titta till Emil, kanske pussa lite på honom för att sedan gå ner och lägga mig igen.. MEN jag vet att kommer jag upp på natten för att titta till honom och det är matning eller att han är vaken så kommer jag inte gå ner och lägga mig igen.. jag kommer att stanna hos honom..

jag ha därför sagt till mig själv att jag ska säga godnatt till Emil där vid halv tolv, tolv och sedan låta honom sova och att personalen får ta hand om honom.. men det känns så fel..

Jag vill ha honom hos mig, veta att om han vaknar och är ledsen så kan jag ta upp honom och hålla om honom tills han somnar igen..

helt sjukt va detta tär på en..

Sköterskorna vill att jag ska åka hem men jag vågar faktiskt inte..

fatta att komma hem till ett hus där allt är gjort iordning för att Emil ska komma hem men han är inte med..

jag är rädd för att det kommer bli för jobbigt!

Jag tror så klart att Emil kommer att klara det här och att han kommer få komma hem med oss om några månader! Han är stakt, det vet jag!

men rädslan kommer nog alltid finnas där, åtminstone tills vi kommer hem!

Allt känns bara så orättvist just nu..

2012-05-04 @ 02:35:12 Allmänt Permalink

Kommentarer

Postat av: Sara- mamma i juni

Kram!!!

2012-05-04 @ 15:57:20
URL: http://frookensara.blogg.se/

Postat av: Lisa

ååå va jag känner igen mig! Jag kan säga dig att ÅK HEM!!! Jag kunde inte heller åka, jag var såååå rädd. Men till slut så åkte jag. Nu hade jag lite otur och Denise fick en infektion precis då.. Men trots det så kom jag tillbaka laddad med nya krafter. Bara att få vara hemma, dammsuga, diska, kanske byta ut lite av alla kläder man har här. Ta på sig en massa parfym och bara känna sig vanlig!! Du kanske kan kika in till Emils rum och faktiskt känna en gnutta hopp och föreställa dig Emil liggandes där i sin säng och sova sött!

2012-05-04 @ 17:39:12
URL: http://prematurmamma.bloggplatsen.se

Postat av: Monica

Styrkekramar!

2012-05-05 @ 14:04:03

Postat av: Lisa - mamma till Elvin

Håller med Denice mamma - åk hem. Jag tyckte det var skönt att komma hem jag också när jag gjorde det. Jag saknade inte Elvin så fasligt eftersom han aldrig hade varit hemma så jag kunde inte riktigt relatera till hur det skulle vara att ha honom hemma.

Kram kram

2012-05-05 @ 17:34:44

Postat av: Kram

Ni är så stark!! Kämpa på. Jag beundrar dig, att ni har hoppet o styrkan!! Stor kram :)

2012-05-06 @ 15:52:34

Trackback